Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

I denna studie undersöks anvĂ€ndandet av formativ bedömning i praktiken och vad lĂ€rare anser om bedömningssĂ€ttet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger pĂ„ formativ bedömning, men Ă€ven summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lĂ€rarens anvĂ€ndande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lĂ€rare har genomförts för att fĂ„ reda pĂ„ lĂ€rarnas tankar och Ă„sikter om bedömningssĂ€ttet.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med studien var att fÄ inblick i hur arbetet med rÀttvis bedömning och betygsÀttning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever frÄn fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den Äterkoppling de fÄr av lÀraren Àr bristfÀllig och otillrÀcklig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Bedömning summativ eller formativ.

Studiens syfte var att undersöka och jÀmföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielÀrare i moderna sprÄk. Detta undersöktes med hjÀlp av metoden samtalsintervju utifrÄn en fenomenografisk utgÄngspunkt. Denna utgÄngspunkt innebar att lÀrarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förstÄelse av mÄlen Àr av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom tvÄ övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebÀr: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framÄtsyftande samt frÀmjande för förstÄelsen av mÄlen som grundlÀggande inom formativ bedömning.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se hur bedömningen i Àmnet Idrott och HÀlsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning. AnvÀnder sig lÀrare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hÀlsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lÀrare i Idrott och hÀlsa med formativ- samt summativ bedömning i Àmnet? ?*  Hur arbetar fyra lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning av elever? Metod: Den metod som anvÀndes Àr en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, frÄn olika skolor i StockholmsomrÄdet.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

Syftet med detta arbete Àr att skapa kunskaper om bedömningen i matematikÀmnet i grundskolan och undersöka den utifrÄn lÀrares perspektiv. För att komma fram till det resultatet anvÀnde vi en kvalitativ metod . Med hjÀlp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklÀrare och fick fram olika synsÀtt angÄende bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken Àr ett brett tema, som innehÄller olika delar.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.